Anatomi

Fotens anatomi och funktion

Foten består av 26 skelettben, 33 leder och över 100 muskler och ledband. Under varje fot finns 200.000 nervändar och drygt 10.000 svettkörtlar.

Man delar upp foten i framfot, mellanfot och bakfot.
Framfoten består av de fem metatarsalbenen som fortsätter och bildar fem tår. Stortån har två leder och resten av tårna har tre leder var. Framfoten är också fotens kraftcentrum och den känsligaste delen på foten, med flest nervändar. Tänk på hur ont det gör att slå i tån!

Tårnas fem grundleder bildar det främre fotvalvet. Stortåns och lilltåns grundled är de som har tydligast markkontakt och minst har mittentåns.

Tårna har inga namn utan benämns efter nummer där stortån, hallux har nummer ett, I och lilltån nummer fem, V.

Mellanfoten består av fem kompakta ben. De mittersta tre benen är kilformade (tänk på hur en gammal välvd stenbro ser ut, med de kilformade stenarna). Det är tack vare dessa vi kan röra på foten. Det är också dessa ben som bildar det längsgående fotvalvet, som vidare hålls uppe av muskler. Fotvalven tillsammans med fungerande, aktiva muskler ansvar för stötdämpningen och svikten i foten när vi går och springer. Valven skyddar också muskler, leder och blodkärl som inte är menade att gå på. Därför är det viktigt att hålla sina valv i skick. Så de planas ut när vi sätter ner foten i ett gångsteg och sviktar tillbaka när vi lyfter foten.

Bakfoten består av häl- och språngbenet. Deras huvuduppgift är stabilitet.
Här finns också den största leden i foten, språngbensleden där även skenbenet och vadbenet ingår. Språngbenet överför kraften från benen till foten när du rör dig och leden gör det möjligt för foten att böja och vrida och anpassa sig för olika underlag.

Fotens muskulatur

Fotens muskler tänker vi sällan på. Ännu mer sällan tränar vi dom. Ofta skänker vi inte heller dem någon tanke när vi råkar ut för smärta eller felbelastning. Lösningen på de flesta fotbesvär är allt som oftast ett skoinlägg som antingen ska stötta upp foten eller ändra fotens vinkel. Det rådet får man ofta av både ortopeder, fysioterapeuter och fotvårdsspecialister. Tyvärr är det ännu ganska få som belyser vikten av en stark fot och vad som händer med resten av vår kropp om vi väljer att stötta upp foten i stället för att träna den.

Bara i foten har vi tjugo muskler, som har både sitt ursprung och fäste i foten. Sen har vi ytterligare muskler som har sitt ursprung i underbenet och fäster under foten. Precis som resten av kroppens muskler blir stela och förtvinar om de inte används, blir fötternas det också.

På undersidan av fotsulan finns muskler som böjer tårna framåt och bakåt, och andra som gör att vi kan spreta med tårna och föra ihop dem igen. Flexor digitorum longus och brevis och extensor digitorum longus och brevis. Dessa muskler hjälper även till med att hålla upp det främre fotvalvet.
Längst hålfoten, längst med det inre fotvalvet har vi en av kroppens viktigaste muskler, abductor hallucis. Den går från hälbenet fram till stortåleden och har bland annat till uppgift att hålla stortån i rätt position, antingen rakt fram aningen vinklad mot kroppens mitt, aldrig lutad mot småtårna. Den ger också fotvalvet sin form, tillsammans med ett flertal muskler under foten.

En hallux valgus, snedställd stortå, beror på försvagad muskulatur i foten. Nedsjunkkna fotvalv, plantar fasciit och hälsporre likaså.

Att ha en välfungerande muskulatur i fötterna är lika viktigt som i resten av kroppen. Överlåt inte fötternas uppgifter till skor, inlägg och avlastningar.
Träna upp fötterna, få bättre hållning, bättre svikt i stegen, bli stadigare med ökad känsel och balans och minska fotsmärtor.

Fotens leder

Vi har 33 leder i varje fot, tåleder, mellanfotsleder och ankelleder. En led är utrymmet mellan två skelettben. Runt leden finns en tjock bindvävshinna som ger leden stabilitet och runt ledytorna har vi brosk som skyddar och ger stötdämpning. Tillsammans med ledvätska möjliggör det mjuk och smärtfri rörelse. Ledvätska stimuleras av rörelse, den smörjer leden.
Därför kan det efter en lång natts sömn eller stillasittande kännas stelt i kroppens leder. Man behöver röra sig lite, få i gång bildandet av ledvätska. Då kommer stelheten att minska successivt. Så är det även i fotens och tårnas leder.

Lederna gör att vi kan röra på tårna, vinkla och cirkulera foten.
Vid god muskelfunktion hjälper lederna till att absorbera stötar och justera belastningen på foten, och resten av kroppen. De hjälper till att balansera foten, och resten av kroppen och fungerar också som en kraftöverförare från benen till marken vid gång, hopp och annan rörelse.

”The human foot is a masterpiece of engineering & a work of art”
Leonardo da Vinci